Vårfesten - en chock för Elin

Ja, det var kul med vårfest och vädret blev fint till slut! Först sjöng alla barnen sånger och så blev det avtackning av förskoleeleverna som ska börja skolan i höst. Och skulle mina barn sluta så skulle jag fälla en tår (jag höll nästan på att göra det ändå). Sen hade dagistanterna ett uppträdande till låten "E rosa helikopter", och det var oslagbart. Elin stod blickstilla hela tiden och gapade. Jag trodde nästan att hon inte skulle våga fara till dagis idag... Sen blev det kaffe med tilltugg som dagisbarnen varit med och bakat, dom e så duktiga för kakorna och bullarna var jättegoda!
Ni kan ju kolla på originalvideon här brevid...

Vårfest!

Ja då var det dags för den årliga vårfesten på dagis. Jag hoppas att solen kommer tillbaka till ikväll. Den strålade ju alldeles just men nu kommer det hotfulla moln och det blir inget trevligt.. För visst vill man ju vara ute på vårfesten om man ska få någon feeling. Idag ska jag få besök av L och A. Lilla tre månader A. Barnen är på dagis så kanke får man prata i lugn och ro med en vuxen och gulla lite med en bebis ifred!

En utmaning...

Vad som har hänt i mitt liv då...

För 5 år sedan:

Hade jag varit tillsammans med Conny i ca 4 månader och var hur lycklig som helst, nykär och allt. Jobbade i biluthyrningen (som nu) och pendlade mellan att bo i Geta och i min lägenhet på Villagränd.

För 3 år sedan:

Hade jag fött en underbar dotter och väntade på att fira hennes ett årsdag. Var mammaledig och trivdes väl sådär med att ha flyttat på heltid ut i skogen. Sommartid gick det bra men vintern var tråkig...

För 1 år sedan:

Hade jag fött ännu en liten underbar trollunge. Kämpade på med 2 barn med egna viljor och jag fick lägga mina viljor på hyllan ett tag till. Planerade ett 60 årskalas med bröllop som överraskning för gästerna. Lycklig men med lite för lite tid för kärlek och ömhet för mig och Conny.

För 3 månader sedan:

Jobb, jobb och jobb. Har "firat" att jag jobbat på Esso i 10 ÅR... Fullt upp med en trotsig Emma och en envis Elin, som även är mina ögonstenar.

Igår:

Storröjning uppe på övre våningen i klädkammare och hall, där alla renoveringsverktyg stått och samlat damm. Blev typ 6 sopsäckar plus en gammal säng som åkte ut.

Imorgon:

För jag barnen till dagis och fortsätter städning av huset.

Om ett år:

Förmodligen har jag sökt in till en skola och är på väg in till ett annat yrke, bokföring. Annars hoppas jag att jag har hittat ett jobb som inte är helgjobb. Och förstås det viktigaste av allt, att mina barn och mina alla andra nära och kära får vara friska och att mina barn har fått en kusin eller att det är en på väg! Att vi har köpt huset och kommit igång med renoveringen på riktigt!

Jag utmanar alla som läser min blogg att göra det här!

Ledsamt värre...

Mina barn skulle ju få en kusin i oktober, men nu blir det inte så. "Tant C" och Farbror fick veta att det var nåt fel. Jag förstår mig inte riktigt på vad som hänt men det var nåt kromosom fel. Ofostrig graviditet kallas det. Jag förstår att det måste vara tungt att få ett sånt besked när man är i vecka 17, nästan halvvägs. Jag skulle bli helt förstörd. Men jag säger forsätt försöka och lycka till, "tant" och farbror! Jag tänker verkligen på er nu!
Jag är ensam hemma idag, barnen är på dagis och det är så skönt att få lite tid för sig själv ibland, speciellt efter en arbetsvecka. Har bara slappat hela dan, läst ut min bok, som jag lipade i slutet av. Lyckliga slut, finns det nåt bättre?

Vart tog sommaren vägen???

Ja helgen, som jag jobbade hela dagarna, var det sommar och skönt. Men som sagt jag måsta sitta inne på jobbet, det sög verkligen. Och nu är det bitande kallt med nordlig vind och 7-8 plusgrader. Känns mer som - 2.. Hoppas det blir varmare till nästa helg igen när jag är ledig. Jag skulle verkligen vilja ha ett jobb som man inte behöver jobba helger och storhelger... Men var ska jag hitta det? Nåt tips någon? Annars har det väl inte hänt så mycket, ganska tråkigt just nu faktiskt, förutom på jobbet där jag stressar på dagarna i ända, men det e ju ganska bra eftersom dagarna går fortare då! Men jag längtar så till semestern nu!

Sommarvärme!

Ja igår var det verkligen sommarvärme ute, barnen sprang omkring i bara klänningar, Elin hade dock strumpbyxor på sig. Otroligt skönt! Jag tog årets första gräsklippning också. Dom första gångerna brukar vara ganska kul, svettig dock blev jag. I lördags var vi på begravning, och jag tänkte att kanske jag skulle kunna hålla tårarna tillbaka, men nej det gick inte, jag grät rätt mycket faktiskt. Även om inte jag har träffat Tekla seciellt mycket, men vi bor i hennes hus och när man ser alla närstående ledsna så kan man inte annat än att bli ledsen själv. Vi plockade en bukett blommor, blommor från hennes egen trädgård, och när vi skulle sätta dem på graven bröt jag riktigt ihop... Usch vad ledsamt det kan va! Jag är glad att vi inte hade barnen med, för då skulle det ha varit ännu jobbigare. Jag tänkte att jag ska fara med Emma upp till kyrkogården så att hon får lägga lite blommor på graven, jag tror att det är bra även för små barn att se vad som händer med en efter man dött. Även om det är svårt att förklara eftersom man själv inte riktigt vet...
Men det var en fin ceremoni och jag är glad att jag gick.

Fästingar, jag hatar dom!

Ja då har Elin haft sin första fästing då. Hittade en som hade satt sig fast vid örsnibbsvecket. Den kanske just hade bosatt sig där för den var väldigt lätt att få bort, jag hoppas bara att den inte hade hunnit sprutat in nåt äckligt gift så att hon blir sjuk. Emma har haft många på sig förut, men det har aldrig blivit nåt mer som tur är!
Valborg gick väl bra, vi var till Finnö och eldade brasa, grillade kött och korv. Till efterrätt blev det gräddmunk och kladdkaka. Karro den var jättegod! Barnen lekte och sprang på ända till klockan va elva sen blev Elin trött och somnade i famnen, och Emma ville fara hem. Vi var väl hemma vid 12... Men det är ju inte alla dar det är valborg.
Imorgon blir det att fara på begravning, mamma och pappa kommer hit och har hand om flickorna så länge. Jag tycker inte att dom behöver komma med, dom e så småa ännu. Skulle det vara närmare släkt skulle det vara en annan sak...