Kärlek

Jag läste på Karros blogg och hon undrade vad kärlek var för mig och jag började fundera. Men just nu har jag faktiskt svårt att besvara det, inte för att C och jag har bekymmer men jag hinner inte med mera, jag hinner inte känna efter.. Det måste vara nåt som är allvarligt fel med mitt liv just nu, jag känner som om jag håller på att "gå in i väggen". Jag känner att allt är skitjobbigt, jag känner mig ensam och deprimerad och tröttheten håller på att ta över. Vad ska jag göra? Jag hamnar väl snart in på Grelsby om det här fortsätter.
Det jag vet att jag skulle behöva just nu är lite ensam tid med C för att få känna dom där fjärilarna i magen som man kände när man blev kär från början. Jag minns julen innan C och jag blev tillsammans, jag var på jobb och jag visste att han skulle komma förbi för att säga hej innan han skulle fara till Sverige. Varje grå volvo farmare jag såg började hjärtat att slå fortare och det hoppade till i bröstet på mig, det var då jag förstod att jag var kär. Jag vill verkligen känna det där igen även om det nog aldrig kan bli riktigt så för det är ju inte nytt och spännande mera. Men att få bara vara vi 2 och rå om varandra lite grann om bara så för en dag. Det är alltid så mycket måsten, men nu behöver vi vuxentid för oss själva, det börjar bli ett år sen sist. Är det nån som känner för att vara barnvakt?
Sen kan jag kanske säga vad kärlek är för mig...